tigrouu

Detta har väl hänt sen jag har flyttat ner till ön igen..i sommras i agust nåtting 2010..
Jag flytta hem till channa sen hem till mamma,fick ingen hjälp med något för jag hade haft för mycket pengar att klara mig på under månaden innnan.Men dom ansåg en viss person han var värd  men de e skit samma. Men alla var där och ställde upp för mig vad det en var. Så jävla tacksam till alla er. Efter 3 veckor var jag över han och gick vidare,och började ett nytt liv igen.. efter 2 månader fick jag en lägenhet och där bor vi nu men måpste flytta i sommar, så hoppas på en lägenhet innan sommaren . Månaderna har gått och jag lever otroligt bra, börjar få koll på livet och jag känner hur jag växer i mig själv. Viist att de kommer bli många svakor uder livet men kanske för första gången kommer ja känna mig som hemma.. Men jag slipper leva ett liv i rent helvete. Och jag är glad att jag har tagit mig ur allt innan de var för sent och man var ännu mer fast.  
I dag njuter jag av dagen ,jag skrattar verkligen från hjärtat efter några hårda månader. Jag känner lite lycka och jag känner hur jag hittar mer och mer till mig själv igen. För jag är ingen äklig hora,slampa eller tråkig.Jag är inte värdelös och jag jag förstjänar inte alla hårda ord och grepp. Jag förtjänar de verkligen inte och det är mer nu för 3 månader sen ja börja in se det. Jag är en krigare och jag är värd så jävla mycket mer.
Jag är inte en elak människa som alla trorr,jag är fan den enda nästan på denna äö som knappt öppnar käften om saker, jag är den som vill att alla ska må bra och vidare o vidare. Men jag är glad att dom som känner mig vet om det! Dom andra får ha sina uppfattningar om mig och skappa sin egna bild av mig.
I dag går allt framåt och jag jobbar på willys och trivs jätte bra. Och i sommar så kanske ja ska hoppa in som servitris på kvällen. jag har Liam varannan vecka,jag och marcus är bra vänner och slutat tjafsa om allt . jag har bra vänner och sällksap runt mig.

Jag börjar fan gå framåt nu.. Frågan är bara om jag hade klarat av att ta migg upp så fort och allt.
Utan Noelia och hennes familj,channa och hennes familj. och min mamma som ställde upp så gott hon kunde <3
finns några till som har varit där med ,men 2 här 2 familjerna var där vid min sida tog mig med öppna armar, hjälpte mig upp från första dagen/natten jag kom. Utan dom hade jag aldrig klarat det.. Så tack så otroligt mycket att ni fanns där för mig, fast jag hade gjort största misstaget i hela mitt liv och ni visste om det, ni sa det men jag sa -jag vill testa jag vill prova mina vingar .. Men ni hade så rätt jag jag ville hem så många månader inan allt detta , men jag var för feg.. Jag trodde alla skulle döma mig och skita i mig.. Jag kommer ihåg Noleia när jag skrev till dig- snälla jag vill hem jag orkar inge mer. Du sa men ta dina saker och åk, ingen kommer döma dig, alla gör sina misstag i livet. Detta är glömt efter någon månad. Jag lova att komma ner så fort ja kunde men sluta med att jag kom 3 månader senare. Men jävligt tacksam för allt, jag har i dag och ser livet på ett helt annat sett!

nu är våren här och jag njuter av livet..